| |
Av
Mikael Pertmann
Som nybliven medlem på fotosidan.se
hittade jag en lång och intressant diskussion om vad man får och inte får
fotografera. Många som skrev inlägg visade stor kunskap om de lagar som
gäller men det blev kanske lite rörigt. Därför tänkte jag att det kunde
vara bra att samla ihop de regler som finns om vad man får och inte får
fotografera.
Jag tänker gå igenom olika situationer som man kan hamna i och se vad
lagen säger. Ibland kommer jag att ange de lagparagrafer som gäller på
följande sätt; första gången lagtexten omnämns skriver jag ut hela namnet;
lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (1960:729). Sedan
skriver jag bara en förkortning (lou) och paragrafen; 2 §.
Vem är jag och vad vet jag om sånt här?
Jag har jobbat med reklamfotografi sedan 1988 och assisterat ett flertal
fotografer innan jag blev min egen. Efter att vi hamnat i gräl med en kund
på mitt första jobb, de hade sålt en bild vidare utan tillstånd, har jag
varit intresserad av de här frågorna. Tidigare var jag medlem av Svenska
fotografernas förbund (SFF) och hade kontakt med förbundet när det var
saker jag undrade över. Inför den här artikeln har jag kontrollerat ett
par saker med en jurist. Dessutom har jag själv läst juridik, jag är
verkligen ingen jurist men jag har läst bland annat immaterialrätt som
handlar om upphovsrätt och skydd av varumärken.
Nog babblat, över till ämnet.
Viktigaste frågan först, vad får man fotografera?
Enkelt svar, du får ta bilder på allt och alla utom vissa skyddsobjekt som
kan vara både militära och civila anläggningar. När man inte får
fotografera är det tydligt skyltat.
Får jag ta bilder av folk på gatan?
Ja, du får fotografera vem du vill, var du vill (jag tar upp det där med
var du vill längre fram i texten). Det spelar ingen roll om du
fotograferar flera personer i en folksamling eller en enskild person på
nära håll.
Måste jag inte fråga först?
Nej. Men det är naturligtvis trevligast att fråga, såvida du inte är ute
efter ögonblicksbilder förstås.
Men om jag börjar fotografera och personen ber mig, vänligt eller
hotfullt, att sluta fotografera, får jag fortsätta ta bilder?
Ja.
Men det måste väl finnas någon gräns för hur nära jag får stå när jag
tar bilder?
Icke, du får i princip hålla ett makroobjektiv framför ögat på personen om
du vill, men, du får inte hindra personen att röra sig och absolut inte
hålla fast någon i jackan eller uppträda störande. Då kan det handla om
ofredande vilket inte har med att du fotograferar att göra!
Men kränkande bilder, det får jag väl ändå inte ta?
Det finns ingenting sådant som kränkande bilder. Återigen, du får
fotografera vem du vill och när du vill.
Vi tänker oss att du står utanför en nattklubb och en hyfsat berusad tjej
kommer fram och lyfter upp klänningen framför ögonen på dig, hon vinglar
till och mumlar oredigt någonting om att ”här skall du få någonting att ta
bilder på”. Där måste väl ändå gränsen gå?
Nej, det är helt okej att ta bilder, även om många tycker du är ett äckel
som inte bryr dig om att flickebarnet inte vet vad hon gör. Som sagt, du
får fotografera vem du vill och ingen kan hindra dig.
Hur du sedan får använda bilderna kommer vi snart in på.
Klassikern då, grannen mitt emot din lägenhet bryr sig inte om att dra ned
persiennerna när han byter om för kvällen, du får en släng av
fönstertittning och tar fram ditt 300/2,8 och börjar fotografera. Gissa om
du gör rätt eller fel?
Just det, du får fotografera. Det spelar ingen roll att han befinner sig i
sitt eget hem eller att du använder teleobjektiv. Inte heller att han inte
har en tråd på kroppen eller att du gör det i smyg mot hans vilja.
Nu i Augusti 2004 ansåg tingsrätten i Malmö att det inte är ett brott att
fotografera/filma någon mot dennes vilja. Det rörde sig om en ung man som
smygfilmat under sexakt med sin flickvän. Det finns två tidigare fall i
högsta domstolen där avgörandet gjort att det inte är förbjudet att
filma/fotografera någon mot dennes vilja. Däremot kan det bli förtal om
bilderna sprids, men det är en annan sak. Fotograferingen är tillåten.
Vad mer än människor får man fotografera?
Återigen, det finns ingenting som du inte får fotografera, förutom de där
skyddsobjekten.
Men jag var i Paris i somras och tog en bild på ett fint hus och det
blev världens bråk med gendarmer som kom störtande och upprörda husägare?
I många länder kan det finnas andra regler om vad som är tillåtet, i
Frankrike kan husägaren faktiskt inte förbjuda dig att avbilda en byggnad
men var beredd på att du ändå får polisen mot dig.
Men, jag får väl inte ta en bild på en Ola Billgrentavla utan
tillstånd?
Jodå, och jag citerar (lou) 2: a kapitlet 12 §, ”Var och en får framställa
enstaka exemplar av offentliggjorda verk för enskilt bruk” Du får ta en
bild, men du får inte publicera den eller dra vinning av den på något
sätt. Mer om detta senare.
Enskilt bruk kan vara att du vill trycka upp en T-shirt till dig själv som
du har när det är fest eller du vill ha en bild på väggen bredvid din
dator för inspiration.
Var får jag fotografera?
På allmän plats är det bara att låta motorkameran rassla film, inga
hinder för att fotografera i skog och mark, på badstranden, på gator och
torg och liknande. Däremot kan du förbjudas fotografera på privat
område. Exempel på detta kan vara i någons hem, på en restaurang, i en
butik, i ett köpcenter, på Scandinavium, på en nattklubb, på ett museum,
på en skola, i en fabrik och så vidare. Den som har nyttjanderätten
till en fastighet har rätt att ställa krav på dig för att du skall få vara
där. Ett av de kraven kan vara att du inte får fotografera. Andra krav kan
vara att du måste ha slips, vara nykter, vara man eller väga minst 120
kilogram. Arrangören av exempelvis en fest kan ställa, nästan, vilka krav
som helst på dig som ett villkor för att du får vara i lokalen. Det kallas
med ett fint ord för kontraheringsfrihet och ger exempelvis en
affärsinnehavare rätt att vägra sälja till en kund bara för att kunden har
fula skor på sig. Oj, nu började jag sväva ut, tillbaka till
fotograferandet.
Alltså kan du förbjudas fotografera på en konsert, men, och detta är
viktigt, du måste ha fått reda på att det är fotograferingsförbud via
skyltar eller text på biljetten. Det kan också hända att vakten säger till
dig ”ledsen men du får inte ta några bilder här”. Då är det bara att lyda
eller lämna lokalen. Fram tills det tydligt framgått att det är
fotograferingsförbud så är det inget fotograferingsförbud!
Och då kommer vi tillbaka till fallet med den strippande(?) grannen.
Anledningen till att du inte kan förbjudas fotografera är att du
antingen befinner dig i ditt eget hem eller på allmän plats. Du är
ju inte i grannens hem! Precis på samma sätt kan du
fotografera in på ett företags område, trots att det är fotoförbud, så
länge du bara står utanför stängslet. Om inte företaget är
skyddsklassat förstås.
Okej, jag fattar att man får fotografera vem och vad man vill. Men, får
någon ta film eller kamera ifrån mig om jag fotograferar där jag inte har
tillstånd?
Nej, det krävs beslut av åklagare för att du skall behöva lämna
ifrån dig filmen. Och det är mycket ovanligt, sannolikheten för att du som
vanlig människa skall få ett sådant beslut emot dig är nog mindre än att
du åker hem från Jägersro som miljonär. Polis får alltså inte ta film
eller kamera ifrån dig och inte heller upprörd skattebetalare på stadens
gator.
Men, är det inte olika regler för yrkesfotografer och oss vanliga
amatörer?
Nej. En pressfotograf till exempel har inga särskilda lagparagrafer om vad
denne får fotografera. Däremot är det ofta så att en fotograf med giltig
presslegitimation kan få tillstånd att fotografera på vissa ställen som
konserter och releasepartyn. Men den som arrangerar en händelse har också
rätt att förbjuda alla med presslegitimation att fotografera! Så
har också skett på en del konserter med vissa stora band som vill ha
maximal kontroll över vilka bilder av dem som sprids i media.
Nu är det dags att komma in på hur bilder får användas.Det finns
två lagar man kan använda sig av för att få kunskap om vad som är tillåtet
att göra.
Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 1960:729 (lou)
Lagen om namn och bild i reklam 1978:800 (lonb).
Upphovsrätten har två delar, en ideell och en ekonomisk.
Den ekonomiska handlar om att den som skapat ett verk har rätt att
bestämma om ett verk skall göras tillgängligt för allmänheten och om det
skall mångfaldigas/kopieras. Du har kontroll över var en bild visas och
hur ofta. 2:a § (lou).
En reklambyrå köper till exempel rätten av dig att få använda en bild till
en årsredovisning. De betalar dig kanske 4000 kronor för att få använda
bilden i en upplaga om 35000 exemplar. Vill de använda bilden till
någonting annat eller för att trycka nya exemplar måste de fråga dig om
lov.
Den ideella gör att du har rätt att stå som skapare av ett verk, ingen
annan kan ta äran av att ha skapat den vackra tavlan du målade förra
hösten. Du kan kräva (eller vägra) att få ditt namn utsatt vid publicering
och du har också rätt att hindra att bilden ändras eller används på ett
sätt som kan upplevas kränkande för dig. Detta kallas lite fint för droit
moral. 3: e § (lou).
Observera att om någon köper ett fotografi (själva fotografiet alltså) av
dig så har den personen rätt att sälja bilden vidare utan att fråga dig om
lov. 19: e § (lou). Däremot får den som köpt den fysiska bilden
inte använda bilden till en reklambroschyr eller liknande, det är
fortfarande du som bestämmer över om bilden skall mångfaldigas. Det
du sålt i detta fall är en fysisk vara att hålla i handen, inte rätten att
göra nya exemplar eller ändra bilden. Att trycka den i en broschyr är att
göra nya exemplar.
Samma gäller för din rätt att fotografera till exempel konstverk, du får
inte ta en bild av en tavla och trycka vykort som du säljer på marknader.
Däremot får du fotografera av byggnader och
använda bilden till vykort som du tjänar pengar på. Samma gäller för
konstverk ”… om de stadigvarande är placerade på eller vid
allmän plats utomhus”. Så att fotografera en skulptur i parken och
trycka vykort av är helt i sin ordning. 24: e § (lou).
Innan vi går över till bilder på människor måste vi bestämma vad ett
verk är.
Några exempel på sådant som kan vara verk är böcker, tal, tavlor,
fotografier, balett, opera, film, datorprogram, dikter, byggnadskonst,
kartor och liknande. För att det skall skyddas av upphovsrätten måste det
ha verkshöjd vilket betyder att två eller flera personer inte skall
kunna skriva en bok som är exakt eller väldigt lik den som du skrivit
eller måla en tavla som ser ut precis som din. Ett streck på ett papper
kan inte skyddas av upphovsrätt.
Det spelar ingen roll om det är snyggt eller ”konstnärligt” eller om det
tog lång tid att göra för att det skall räknas som verk.
Det som räknas som verk är skyddat enligt upphovsrätten i sjuttio
år efter det att skaparen har dött. Picasso dog 1973 så år 2044 är
det fritt att kopiera hans konst. 43: e § (lou).
Fotografier har en egen liten skyddsvariant. Ett fotografi som inte räknas
som verk är skyddat i femtio år efter det att verket skapats.
49: e § (lou). Det är inte alla fotografier som uppnår full skyddstid.
Man kan ibland anse att det är möjligt att två fotografer oberoende av
varandra kan skapa likadana bilder. Här har olika personer/organisationer
olika åsikt om vad som skall räknas som verk. Du kan nog utgå från
att dina fotografier är verk men egentligen spelar det kanske inte så stor
roll, skyddet är detsamma förutom att det bara gäller i 50 år.
Måste jag använda ©?
Nej, inte i de 147 länder som undertecknat Bernkonventionen om
upphovsrätt. Det krävs inte heller någon registrering för att upphovsrätt
skall gälla men det är smart att använda © i kombination med ditt namn och
årtal för att visa de som är okunniga att denna bild har ett värde.
Hur får jag använda bilder på människor?
Skall bilden användas för marknadsföring (reklam) är det enkelt, du
måste fråga om tillstånd för att få använda bilden. Eller rättare sagt, du
som fotograf måste inte fråga men den som använder bilden (reklambyrån)
måste fråga. 1: a § (lonb). Och man måste fråga för varje gång
bilden skall användas.
Tänk på det om du är bildköpare, du måste fråga både fotografen och
personen på bilden om lov varje gång du vill använda en bild för
marknadsföring!
Utställningar då, måste jag fråga personen på bilden om lov?
Nej, häng du upp bilderna bara.
Men tidningar då, hur fungerar det med dem?
Så fort det inte handlar om marknadsföring/reklam är det OK att publicera
och visa fotografier på personer. (PUL och Internet hoppar jag över här,
det finns mängder med information om sådant.) Det betyder att du får visa
bilderna på en utställning, de får publiceras i artiklar i tidningar, de
får tryckas i böcker –både skönlitteratur och faktaböcker som till exempel
skolböcker– och så vidare. Det är bara tillstånd av fotografen som behövs.
Måste jag ha ett skrivet kontrakt med en modell?
Nej, muntliga avtal gäller men, ursäkta mig, du är korkad om du inte
försöker ordna avtal på papper eftersom det kan bli svårt att bevisa vad
som är överenskommet.
Att skriva avtal med en modell om att denne tillåter dig som fotograf att
använda bilderna till vad du vill i all framtid och sälja vidare
till vem du vill kan ge problem. Det är bäst att vara tydlig om vad som
gäller och spalta upp de användningar som du förväntar dig att du kommer
använda bilden till, modellen kan hävda att den inte förstod
förutsättningarna. ”Jag förstod aldrig att bilderna skulle komma att
användas för att sälja en porrsajt på nätet...”
Om jag får krångel med bilder som jag sålt?
Det finns olika förbund man kan rådfråga, en del kräver medlemskap:
Svenska Fotografernas Förbund (www.sfoto.se)
Bildleverantörernas förbund (www.blf.se)
Vänd dig till en jurist.
Det var mycket information, är det så krångligt?
Nej, kom ihåg detta:
Du får fotografera vem och vad du vill, är du inne på privat område kan du
förbjudas fotografera. Ingen får ta filmen ifrån dig. Om det inte gäller
reklam får du använda bilder på människor utan tillstånd. Bilder på
konstverk kräver tillstånd om det inte är för eget bruk.
Jag hoppas detta är till lite hjälp för dig som undrar över vad som gäller
när du fotograferar. Det kan hända att det jagskrivit är oklart eller att
något fel smugit sig in i texten, tveka då inte att göra ett inlägg på
denna sida.
© Mikael Pertmann/Malmö (mipert)
Denna artikel skrevs 23 mars, 2002 och är skyddad enligt Lag om
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 1960:729.
|
|